Hushållningssällskapet levererar alltid 100 procent oberoende rådgivning

    2017-01-25 13.01

    Som företagare är det givetvis en fördel om du vet att rådgivaren du anlitar enbart har ditt företags bästa för ögonen. Att ta hjälp av så kallade rådgivare som är anställda av företag med egna affärsmässiga prioriteringar kan vara vanskligt. En banktjänsteman tänker i första han på sin arbetsgivares affärer, en inköpare på ett skogsbolag prioriterar bolaget i första hand och en försäljare på en spannmålsfirma rekommenderar det egna sortimentet. Allt annat skulle vara märkligt!

    Det är därför det är så bra med Hushållningssällskapens rådgivare. Hushållningssällskapen är oberoende och självständiga och har bara kundens bästa för ögonen. Hushållningssällskapens rådgivare levererar alltid 100 procent oberoende rådgivare. Inga politiska, affärsmässiga eller juridiska bindningar till något annat företag.

    I förra veckan tog vi själva hjälp av en duktig skogsrådgivare från Hushållningssällskapet i Kalmar – Kronoberg – Blekinge till vår lilla skogsfastighet i Småland. Vi gick igenom skogen och diskuterade lämpliga åtgärder. Inga större skillnader jämfört med vad andra sagt men vissa nyanser och lite andra prioriteringar som t ex när vi skulle genomföra vissa åtgärder.

    Framförallt kändes det tryggt att veta att han enbart hade oss som uppdragsgivare och att ingen annan gör anspråk på hans åsikter och råd.

    Utan mål blir det ingen strategi

    2017-01-18 10.01

    Utan några mål blir det svårt att ta fram en hel strategi. Men enbart mål gör heller ingen strategi. I veckan blev det klart med målen till regeringens livsmedelsstrategi. Regeringen, alliansen och Vänsterpartiet är överens. Det säger sig självt att det blir ganska trubbiga och allmänna mål. Men bättre det än inga mål alls.

    Själv är jag dock övertygad om att mål som inte går att mäta och följa upp har litet värde och olika personer kommer i framtiden att göra olika tolkningar om vi nått målen eller inte. Det man kan mäta förbättras, är en klassisk regel och tyvärr går inte målen i livsmedelsstrategin att mäta….

    Hur som helst är vi är många som väntat och undrat över vad som egentligen händer med livsmedelsstrategin. Därför är det bra att denna del är på plats. Nästa steg att fylla på med aktiviteter och åtgärder. Jag anser att det är hög tid för landsbygdsministern att ta fram konkurrenskraftsutredningen. Den har tyvärr legat och samlat damm alltför länge i ministerns byrålåda. Nu är det hög tid att ta damma av den och fylla livsmedelsstrategin med förslag och aktiviteter hämtad från denna genomarbetade utredning som faktiskt alla inblandade var överens om.

    På måndag i nästa vecka är jag, och övriga deltagare, i den nationella dialoggruppen inbjudna till Näringsdepartementet för att under några timmar ha möjlighet att läsa igenom hela propositionstexten. Det ska bli både spännande och intressant. Jag hoppas att det finns med ett avsnitt om livsmedelsförsörjningen i händelse av kris. Ett ämne som jag tidigare fått information om att det INTE ska ingå i livsmedelsstrategin men de senaste månadernas debatt kan ha förändrat den inställningen. I målen står till och med en rad om att ”att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska”. En rad som väcker förhoppningar. I nästa vecka vet jag mer.

    KLOSS, ett framgångsrikt samverkansprojekt

    2017-01-17 22.01

    Hushållningssällskapet har under de två senaste åren deltagit i ett Vinnovafinansierat projekt som syftar till att öka förmågan till samverkan mellan lärosäten och externa organisationer t ex företag, kommuner, etc.

    I projektet har ingått totalt nio olika lärosäten och ett 30 tal externa företag. Idag avslutades projektet med en utvärderingskonferens på KTH

    KTH:s rektor Sigbritt Karlsson konstaterade inledningsvis att lärosäten som är duktiga på extern samverkan också ligger i topp när det gäller excellent forskning. Ett samband som är värt att notera.

    Tre slutsatser från dagens konferens hur man ska stärka strategisk samverkan är;

    1. Bygg relationer – viktigt att forskare och t ex rådgivare, företagare träffas och har möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter.
    2. Stimulera personrörlighet – att kunna växla mellan olika tjänster är mycket positivt. Då tar man med sig intryck och erfarenheter in i den nya tjänsten och i det nya företaget.
    3. Skapa samverkansincitament – Idag finns det tyvärr inte så många anledningar för en forskare att lägga tid och resurser på att samverka med externa organisationer. Det skulle vara bra om det ingick som ett lönekriterium om en forskare ägnat sig åt samverkan. Ju mer samverkan ju mer positivt för löneutvecklingen.  Idag är det nästan tvärtom.

    Inte minst den sista punkten är viktig på forskarnivå om vi ska utveckla ännu bättre samverkan.

    Lite komiskt var det när det som avslutning på konferensen presenterades ett splitternytt samverkansnätverk! I nätverket ingår 35 olika svenska universitet och högskolor som ska dela med sig av erfarenheter mellan sig hur man samverkar bättre externt! Ett projekt som syftar till att stärka lärosätenas förmåga till extern samverkan slutar alltså med att den interna samverkan mellan högskolor och universitet stärks.

    Totalt sett har dock hela samverkansprojektet varit mycket framgångsrikt och uppskattat.