Varför har inte priset på lamm stigit mer?

    2016-04-16 13.04

    I dagens (20160416) DN kan man bland annat läsa om att det svenska lammköttet inte räcker till. Jag tycker att det är mer relevant att fråga sig varför har priset på lamm inte stigit mer?

    AgnetaPettersson_får

    www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-lammkottet-racker-inte-for-att-stilla-hungern/

    Det framgår i artikeln att konsumtionen ökat under de senaste åren. Frågeställningen i artikeln blir då givetvis varför inte svenska lantbrukare ökar produktionen och tillgodoser efterfrågan? En fullt berättigad fråga i en marknadsekonomi. Tyvärr förmår inte DN förklara fullt ut. Läsaren får genom artikeln snarare ett intryck av att svenska lantbrukare inte är företagare och inte förstår sitt eget bästa.

    För den intresserade hänvisar jag därför gärna till Jordbruksverket utmärkta rapport Marknadsöversikt får och lamm från mars 2016. I rapporten kan man läsa mycket av det som rör  marknaden kring lammkött. Import, export, konsumtion, pris, etc

    Lammrapport

    http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/marknadsoversikt-far-och-lammkott.html

    Jordbruksverket är för övrigt mycket skickliga på att ta fram denna typ av läsvärda och nyttiga publikationer. Läser man rapporten framstår  ”problemet” som ganska enkelt att förklara. Priset har helt enkelt inte ökat tillräckligt mycket för att produktionen ska stiga!

    I rapporten kan man bland annat läsa att priset till producenten varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. Några kronor högre förra året men inga avgörande skillnader. Vidare framgår det att importen ökar. Ökad konsumtion har alltså skett genom ökad import. Problemet är, som jag ser det, att den ökade konsumtionen och bristen på lammkött inte har medfört att priset stigit. Lantbrukare är alltså inte korkade företagare utan tvärtom fullt rationella, och vill jag påstå ganska sluga.

    Handeln tillgodoser ökad efterfrågan med ökad import och konsumenten har idag inte tillräckligt starka preferenser för svenskproducerat lamm för att handlaren ska vilja betala tillräckligt så att produktionen kan öka.

    Med tanke på den generella osäkerhet som finns beträffande svensk livsmedelsproduktion idag tror jag att priset till lantbrukaren hade behövt öka med 20 -30 procent för att vi skulle få se en kraftigt ökad produktionsvolym avseende lammkött.

    Min slutsats är att vi ofta har en övertro på att konsumenterna väljer svenskt i alla lägen. Jag tror att den genomsnittliga konsumenten väljer svenskt när hen kan och när hen har råd. Och det är långtifrån alltid. Vi ska också komma ihåg att handlaren är företagare och fullt logiskt ser till sin egen affär i första hand.

    Det behövs fler livsmedelsföretag i Sverige, inte färre..

    2016-04-04 08.04

    Under förra veckan kom information om att Findus produktion i Bjuv flyttas till Tyskland. Tragisk framförallt för de anställda och deras familjer men även för svensk livsmedelsproduktion i stort. Omkring 500 arbetstillfällen berörs direkt och det är rimligt att utgå ifrån att många fler, kanske flera tusen, påverkas indirekt. Inte minst lär svenska lantbrukare som odlar ärtor påverkas negativt. Jag har inte klart för mig om produktionen och odlingen av ärtor blir kvar i Sverige men det bör vara rimligt att utgå ifrån att den i varje fall på sikt kommer att påverkas negativt.

    Ärtor

    Jag vet inte exakt ägarhistoriken hos Findus men kan konstatera att den nuvarande ägaren finns i England. När ägandet av livsmedelsföretag verksamma i Sverige hamnar i andra länder förefaller det vara mer regel än undantag att ledning, forskning och utveckling och slutligen produktionen också lämnar landet. Oavsett vilka ambitioner och löften som fanns när affären genomfördes. I Findusfallet motiveras flytten till geografi och transportkostnader vilket känns som en tveksam förklaring när det i andra fall inte är några problem att förflytta livsmedel över halva jordklotet.

    Findusfallet sätter fingret på ett faktum som är värt att lyfta fram. Svensk livsmedelsproduktion är en stor arbetsgivare som sysselssätter många människor, såväl direkt som indirekt. Detta kommer ofta bort i debatten. Vi pratar om antal lantbrukare men sällan om de arbetstillfällen som vidareförädlar livsmedel på olika sätt.

    Det är givetvis inte önskvärt att hindra internationellt ägande mellan länder. Tvärtom. Däremot behöver vi fundera över varför ägandet i livsmedelsföretag ofta verkar hamna utanför Sverige än blir kvar i landet. Kärnfrågan är hur gör vi det attraktivt att äga och driva livsmedelsföretag (specifikt) i Sverige?

    Jag tror nämligen att det är nödvändigt att det finns livsmedelsföretag i Sverige som vidareförädlar själva råvaran om lantbrukarens lönsamhet ska bli bättre. Det innebär att det inte är tillräckligt med enbart svenska lantbrukare, det måste också finnas företag som vidareförädlar spannmål, kött, mjölk och inte att förglömma ärtor och som därmed höjer värdet på varan och gör att lantbrukaren kan få bättre betalt.

    Findus har, enligt deras hemsida, fortfarande produktion i Helsingborg och i Loftahammar. Hur gör vi för att den blir kvar? Det behövs fler livsmedelsföretag i Sverige, inte färre. Regeringen livsmedelsstrategi blir i detta sammanhang extra intressant. Det behöver innehålla kraftfulla förslag som gör att det blir attraktivt att äga och driva livsmedelsföretag i Sverige och det är nödvändigt att fokus i strategin är på forskning, konkurrenskraft och produktion. En bra början vore att använda de förslag som finns i konkurrenskraftsutredningen.

     

    Hushallningssallskapet Minnesota of Sweden

    2016-04-01 10.04

     usa flagga               Utskrift

    För några år sedan gick Hushållningssällskapet i Kristianstad samman med Hushållningssällskapet Malmöhus och bildade Hushållningssällskapet Skåne.

    skane500px

    I och med samgåendet blev där ett sällskap över som varit vilande fram till nu. Nu har nämligen skåningarna lyckas sälja det överblivna Hushållningssällskapet till USA eller närmare bestämt till Minnesota. Det är ett antal amerikanska lantbrukare med rötterna i södra Sverige som har bestämt sig för att de nu vill ha ett eget Hushållningssällskap och därför slagit till.

    – Vi la ut det på Blocket och helt plötsligt hörde några amerikaner av sig säger en glad Sven Fajersson, Vd för Hushållningssällskapet Skåne.

    Själva affären gick snabbt och Hushållningssällskapet i Skåne verkar nöjda med köpeskillingen. Det handlar om mycket pengar. Det är troligen första gången ett Hushållningssällskap är till salu och då blir priset därefter.

    Minnesota 2Minnesota

    Förmodligen blir det nya namnet Hushallningssallskapet Minnesota of Sweden. Hushållningssällskapens förbund funderar just nu på om det amerikanska Hushållningssällskapet kan erbjudas att bli medlemmar.

    – Vi ser inga problem med ett amerikanskt Hushållningssällskap så länge de håller sig till stadgarna och betalar förbundsavgiften. Vi kommer att ta upp frågan vid förbundsstämman i Karlstad 18-19/5 säger förbundsdirektör Jesper Broberg.

    Jorden

     Hushållningssällskap behövs i hela världen och då är det ju bra att man nu startar upp i USA fortsätter Jesper Broberg.

    April, april….