Varför har inte priset på lamm stigit mer?

    2016-04-16 13.04

    I dagens (20160416) DN kan man bland annat läsa om att det svenska lammköttet inte räcker till. Jag tycker att det är mer relevant att fråga sig varför har priset på lamm inte stigit mer?

    AgnetaPettersson_får

    www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-lammkottet-racker-inte-for-att-stilla-hungern/

    Det framgår i artikeln att konsumtionen ökat under de senaste åren. Frågeställningen i artikeln blir då givetvis varför inte svenska lantbrukare ökar produktionen och tillgodoser efterfrågan? En fullt berättigad fråga i en marknadsekonomi. Tyvärr förmår inte DN förklara fullt ut. Läsaren får genom artikeln snarare ett intryck av att svenska lantbrukare inte är företagare och inte förstår sitt eget bästa.

    För den intresserade hänvisar jag därför gärna till Jordbruksverket utmärkta rapport Marknadsöversikt får och lamm från mars 2016. I rapporten kan man läsa mycket av det som rör  marknaden kring lammkött. Import, export, konsumtion, pris, etc

    Lammrapport

    http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/marknadsoversikt-far-och-lammkott.html

    Jordbruksverket är för övrigt mycket skickliga på att ta fram denna typ av läsvärda och nyttiga publikationer. Läser man rapporten framstår  ”problemet” som ganska enkelt att förklara. Priset har helt enkelt inte ökat tillräckligt mycket för att produktionen ska stiga!

    I rapporten kan man bland annat läsa att priset till producenten varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. Några kronor högre förra året men inga avgörande skillnader. Vidare framgår det att importen ökar. Ökad konsumtion har alltså skett genom ökad import. Problemet är, som jag ser det, att den ökade konsumtionen och bristen på lammkött inte har medfört att priset stigit. Lantbrukare är alltså inte korkade företagare utan tvärtom fullt rationella, och vill jag påstå ganska sluga.

    Handeln tillgodoser ökad efterfrågan med ökad import och konsumenten har idag inte tillräckligt starka preferenser för svenskproducerat lamm för att handlaren ska vilja betala tillräckligt så att produktionen kan öka.

    Med tanke på den generella osäkerhet som finns beträffande svensk livsmedelsproduktion idag tror jag att priset till lantbrukaren hade behövt öka med 20 -30 procent för att vi skulle få se en kraftigt ökad produktionsvolym avseende lammkött.

    Min slutsats är att vi ofta har en övertro på att konsumenterna väljer svenskt i alla lägen. Jag tror att den genomsnittliga konsumenten väljer svenskt när hen kan och när hen har råd. Och det är långtifrån alltid. Vi ska också komma ihåg att handlaren är företagare och fullt logiskt ser till sin egen affär i första hand.

    Det behövs fler livsmedelsföretag i Sverige, inte färre..

    2016-04-04 08.04

    Under förra veckan kom information om att Findus produktion i Bjuv flyttas till Tyskland. Tragisk framförallt för de anställda och deras familjer men även för svensk livsmedelsproduktion i stort. Omkring 500 arbetstillfällen berörs direkt och det är rimligt att utgå ifrån att många fler, kanske flera tusen, påverkas indirekt. Inte minst lär svenska lantbrukare som odlar ärtor påverkas negativt. Jag har inte klart för mig om produktionen och odlingen av ärtor blir kvar i Sverige men det bör vara rimligt att utgå ifrån att den i varje fall på sikt kommer att påverkas negativt.

    Ärtor

    Jag vet inte exakt ägarhistoriken hos Findus men kan konstatera att den nuvarande ägaren finns i England. När ägandet av livsmedelsföretag verksamma i Sverige hamnar i andra länder förefaller det vara mer regel än undantag att ledning, forskning och utveckling och slutligen produktionen också lämnar landet. Oavsett vilka ambitioner och löften som fanns när affären genomfördes. I Findusfallet motiveras flytten till geografi och transportkostnader vilket känns som en tveksam förklaring när det i andra fall inte är några problem att förflytta livsmedel över halva jordklotet.

    Findusfallet sätter fingret på ett faktum som är värt att lyfta fram. Svensk livsmedelsproduktion är en stor arbetsgivare som sysselssätter många människor, såväl direkt som indirekt. Detta kommer ofta bort i debatten. Vi pratar om antal lantbrukare men sällan om de arbetstillfällen som vidareförädlar livsmedel på olika sätt.

    Det är givetvis inte önskvärt att hindra internationellt ägande mellan länder. Tvärtom. Däremot behöver vi fundera över varför ägandet i livsmedelsföretag ofta verkar hamna utanför Sverige än blir kvar i landet. Kärnfrågan är hur gör vi det attraktivt att äga och driva livsmedelsföretag (specifikt) i Sverige?

    Jag tror nämligen att det är nödvändigt att det finns livsmedelsföretag i Sverige som vidareförädlar själva råvaran om lantbrukarens lönsamhet ska bli bättre. Det innebär att det inte är tillräckligt med enbart svenska lantbrukare, det måste också finnas företag som vidareförädlar spannmål, kött, mjölk och inte att förglömma ärtor och som därmed höjer värdet på varan och gör att lantbrukaren kan få bättre betalt.

    Findus har, enligt deras hemsida, fortfarande produktion i Helsingborg och i Loftahammar. Hur gör vi för att den blir kvar? Det behövs fler livsmedelsföretag i Sverige, inte färre. Regeringen livsmedelsstrategi blir i detta sammanhang extra intressant. Det behöver innehålla kraftfulla förslag som gör att det blir attraktivt att äga och driva livsmedelsföretag i Sverige och det är nödvändigt att fokus i strategin är på forskning, konkurrenskraft och produktion. En bra början vore att använda de förslag som finns i konkurrenskraftsutredningen.

     

    Hushallningssallskapet Minnesota of Sweden

    2016-04-01 10.04

     usa flagga               Utskrift

    För några år sedan gick Hushållningssällskapet i Kristianstad samman med Hushållningssällskapet Malmöhus och bildade Hushållningssällskapet Skåne.

    skane500px

    I och med samgåendet blev där ett sällskap över som varit vilande fram till nu. Nu har nämligen skåningarna lyckas sälja det överblivna Hushållningssällskapet till USA eller närmare bestämt till Minnesota. Det är ett antal amerikanska lantbrukare med rötterna i södra Sverige som har bestämt sig för att de nu vill ha ett eget Hushållningssällskap och därför slagit till.

    – Vi la ut det på Blocket och helt plötsligt hörde några amerikaner av sig säger en glad Sven Fajersson, Vd för Hushållningssällskapet Skåne.

    Själva affären gick snabbt och Hushållningssällskapet i Skåne verkar nöjda med köpeskillingen. Det handlar om mycket pengar. Det är troligen första gången ett Hushållningssällskap är till salu och då blir priset därefter.

    Minnesota 2Minnesota

    Förmodligen blir det nya namnet Hushallningssallskapet Minnesota of Sweden. Hushållningssällskapens förbund funderar just nu på om det amerikanska Hushållningssällskapet kan erbjudas att bli medlemmar.

    – Vi ser inga problem med ett amerikanskt Hushållningssällskap så länge de håller sig till stadgarna och betalar förbundsavgiften. Vi kommer att ta upp frågan vid förbundsstämman i Karlstad 18-19/5 säger förbundsdirektör Jesper Broberg.

    Jorden

     Hushållningssällskap behövs i hela världen och då är det ju bra att man nu startar upp i USA fortsätter Jesper Broberg.

    April, april….

    Ytterligare ett år av utredning och diskussion

    2016-03-04 15.03

    För ett år sedan, närmare bestämt den 5:e mars 2015, överlämnades Konkurrenskraftsutredningen till den nytillträdde landsbygdsministern. Platsen var Nalen i Stockholm. Lokalen var välfylld, förhoppningarna var många och det var fina ord om lönsamhet, lika villkor, export och utveckling.

    Konkurrenskraftsutredningen

    Två saker har stannat kvar i mitt minne från dagen. Dels att utredaren, Rolf Annerberg, var tydlig med att detta var ett paket. Alla förslag i utredningen måste genomföras om effekt ska uppnås. Det andra var tidsaspekten. På en fråga om det var bråttom svarade Rolf att det var mycket bråttom och speciellt för unga tjejer och killar som funderar på en karriär inom de gröna näringarna. Det måste snabbt till en förändring om attraktionskraften inom lantbruket ska förbättras och unga personer ska välja yrke och liv inom de gröna näringarna.

    120524_ingelstad_nbg_286

    För en gångs skull verkade de flesta nöjda med utredningen och jag tror att alla insåg att här fanns en väg framåt för svenskt lantbruk.

    Därefter vet vi vad som hänt. I samma andetag som konkurrenskraftsutredningen överlämnades startade den nya regeringen sitt arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi. Sedan har det utretts, diskuterats och funderats.

    En livsmedelsstrategi är bra och viktig och jag förstår att landsbygdsministern ville starta upp arbetet snabbt. Men jag tror att för lantbrukets del hade det varit bättre om han genast genomfört några av de konkreta förslag som fanns med i konkurrenskraftsutredningen parallellt med att livsmedelsstrategin togs fram. Det går faktiskt bra att göra två saker samtidigt.

    Områden där förslag direkt borde verkställts är åtgärder med långa ledtider. Det vill säga att det tar lång tid från beslut innan vi ser effekter. Framförallt handlar det om förslag kopplat till utbildning och forskning. Vidare borde några av de förslag som är kopplade till lantbrukares möjligheter att nyttja motsvarande växtskyddspreparat som i våra konkurrentländer genomförts. Till sist tycker jag att åtgärder som berör konkurrensen inom livsmedelshandeln redan borde varit åtgärdade.

    Tänk om vi nu, ett år efter att utredningen överlämnats, kunnat konstatera att flera viktiga förslag verkligen hade genomförts. Det hade varit viktigt inte minst mentalt för en pressad bransch att veta att det rör sig åt rätt håll. Istället har ett helt år gått åt till att utreda saker som vi redan vet och nu väntar vi på en livsmedelsstrategi där många funderar på vad den egentligen kommer att innehålla efter att regeringskollegorna sagt sitt.

    Här kan du läsa Konkurrenskraftsutredningen.

     

     

    Vi kan bygga en bro till Danmark men vi kan inte sänka byggkostnaderna inom lantbruket

    2016-01-27 13.01

     

    Bro3

    Det behövs mer kunskapsutveckling kring hur man bygger billigt och bra inom lantbruket

    Byggkostnaderna är en stor kostnadspost i de allra flesta lantbrukskalkyler, inte minst inom animalieproduktionen. De nationella handlingsplanerna för såväl mjölk som för nöt och lamm pekar också ut att lägre byggkostnader är strategiskt viktigt för att stärka dessa produktionsgrenar. Samma slutsatser finns också i den nu ett år gamla konkurrenskraftsutredningen. Olika rapporter och analyser kommer alltså till samma slutsats. Lägre byggkostnader är en viktig nyckel till lönsamhet och för att stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk. I det sammanhanget är jag ganska övertygad om att investeringsstöden bara i begränsad omfattning bidragit till lägre kostnader för lantbrukaren. Det finns tyvärr många exempel på att investeringsstöden istället har varit kostnadsdrivande och inte tillfört lantbrukaren någon sänkt kostnad utan till största delen hamnat i fickan på byggföretag.

    DSC_0797

    Hushållningssällskapet erbjuder oberoende byggnadsrådgivning

    Hushållningssällskapet erbjuder lantbrukare, som enda aktör, oberoende byggnadsrådgivning i hela landet. Många lantbrukare har under årens lopp anlitat Hushållningssällskapets byggrådgivare och fått hjälp med allt från ritningar och bygglösningar till förhandlingar och upphandlingar. Jag är övertygad om att Hushållningssällskapets byggrådgivare har varit till mycket stor ekonomisk nytta för väldigt många lantbrukare.

    Vi söker byggnadsrådgivare med ljus och lykta

    Dessvärre märker vi inom Hushållningssällskapet att det börjar bli svårare att leverera byggrådgivning. Dels blir det allt svårare att rekrytera nya byggrådgivare och dels har kunskapsutvecklingen inom den agrara byggtekniska sektorn avstannat och också ändrat karaktär. Att det är svårt att rekrytera medarbetare är kanske inte så konstigt med tanke på att det inte längre utbildas agronomer med byggnadstekniskt kompetens och att detta utbildningsområde inte är prioriterat inom SLU. Byggingenjörer utbildade vid andra universitet med intresse för lantbruk är sällsynta och det krävs troligen både intresse och kunskap om lantbruksfrågor för att kunna bli en riktigt bra byggrådgivare. Vidare är dessa byggingenjörer attraktiva inom många branscher och lantbruksrådgivningen förmår helt inte att matcha löneanspråken från byggfirmor och konsultfirmor.

    Kunskapsutvecklingen står stilla

    Även kunskapsutvecklingen beträffande hur man bygger billigt och effektivt är satt på undantag. Andra frågor har fått förtur, t ex hur byggnader ska vara bra för djur och miljö. Kunskap kring hur man ska bygga billigt och bra måste i allt större utsträckning inhämtas från utlandet. Märkligt med tanke på att Sverige alltid varit en framstående byggnadsnationen med många byggnadstekniska framgångar och där byggkompetens varit en konkurrensfördel. Vi kan bygga en bro till Danmark men klarar inte av att sänka byggkostnaderna inom lantbruket.

    Bygga Öresundsbron

    Hushållningssällskapet kallar till rådslag!

    Hur kommer vi vidare? Hushållningssällskapet planerar att bjuda in till ett rådslag för att diskutera dessa frågor. Vad behöver göras och vem tar ansvar? Vad kan vi förvänta oss av SLU och vilken kompetens har andra högskolor och universitet beträffande lantbrukets byggnader. Kan vi samverka med aktörer utomlands? Hur skulle vi kunna finansiera en kunskapsuppbyggnad inom dessa frågor. Hur säkerställer vi att det finns oberoende byggnadsrådgivare i framtiden. Var ska dessa utbildas? Frågorna är många och svaren finns av naturliga skäl inte idag. Samtidigt är jag övertygad om att lägre byggkostnader är en av de viktigaste faktorerna för att öka konkurrenskraften inom svenskt lantbruk och ska vi lyckas pressa byggkostnaderna måste kunskapsutvecklingen inom detta område ta fart.

    Dela sidan

    Arkiv

    Kategorier