Vi kan bygga en bro till Danmark men vi kan inte sänka byggkostnaderna inom lantbruket

2016-01-27 13.01

 

Bro3

Det behövs mer kunskapsutveckling kring hur man bygger billigt och bra inom lantbruket

Byggkostnaderna är en stor kostnadspost i de allra flesta lantbrukskalkyler, inte minst inom animalieproduktionen. De nationella handlingsplanerna för såväl mjölk som för nöt och lamm pekar också ut att lägre byggkostnader är strategiskt viktigt för att stärka dessa produktionsgrenar. Samma slutsatser finns också i den nu ett år gamla konkurrenskraftsutredningen. Olika rapporter och analyser kommer alltså till samma slutsats. Lägre byggkostnader är en viktig nyckel till lönsamhet och för att stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk. I det sammanhanget är jag ganska övertygad om att investeringsstöden bara i begränsad omfattning bidragit till lägre kostnader för lantbrukaren. Det finns tyvärr många exempel på att investeringsstöden istället har varit kostnadsdrivande och inte tillfört lantbrukaren någon sänkt kostnad utan till största delen hamnat i fickan på byggföretag.

DSC_0797

Hushållningssällskapet erbjuder oberoende byggnadsrådgivning

Hushållningssällskapet erbjuder lantbrukare, som enda aktör, oberoende byggnadsrådgivning i hela landet. Många lantbrukare har under årens lopp anlitat Hushållningssällskapets byggrådgivare och fått hjälp med allt från ritningar och bygglösningar till förhandlingar och upphandlingar. Jag är övertygad om att Hushållningssällskapets byggrådgivare har varit till mycket stor ekonomisk nytta för väldigt många lantbrukare.

Vi söker byggnadsrådgivare med ljus och lykta

Dessvärre märker vi inom Hushållningssällskapet att det börjar bli svårare att leverera byggrådgivning. Dels blir det allt svårare att rekrytera nya byggrådgivare och dels har kunskapsutvecklingen inom den agrara byggtekniska sektorn avstannat och också ändrat karaktär. Att det är svårt att rekrytera medarbetare är kanske inte så konstigt med tanke på att det inte längre utbildas agronomer med byggnadstekniskt kompetens och att detta utbildningsområde inte är prioriterat inom SLU. Byggingenjörer utbildade vid andra universitet med intresse för lantbruk är sällsynta och det krävs troligen både intresse och kunskap om lantbruksfrågor för att kunna bli en riktigt bra byggrådgivare. Vidare är dessa byggingenjörer attraktiva inom många branscher och lantbruksrådgivningen förmår helt inte att matcha löneanspråken från byggfirmor och konsultfirmor.

Kunskapsutvecklingen står stilla

Även kunskapsutvecklingen beträffande hur man bygger billigt och effektivt är satt på undantag. Andra frågor har fått förtur, t ex hur byggnader ska vara bra för djur och miljö. Kunskap kring hur man ska bygga billigt och bra måste i allt större utsträckning inhämtas från utlandet. Märkligt med tanke på att Sverige alltid varit en framstående byggnadsnationen med många byggnadstekniska framgångar och där byggkompetens varit en konkurrensfördel. Vi kan bygga en bro till Danmark men klarar inte av att sänka byggkostnaderna inom lantbruket.

Bygga Öresundsbron

Hushållningssällskapet kallar till rådslag!

Hur kommer vi vidare? Hushållningssällskapet planerar att bjuda in till ett rådslag för att diskutera dessa frågor. Vad behöver göras och vem tar ansvar? Vad kan vi förvänta oss av SLU och vilken kompetens har andra högskolor och universitet beträffande lantbrukets byggnader. Kan vi samverka med aktörer utomlands? Hur skulle vi kunna finansiera en kunskapsuppbyggnad inom dessa frågor. Hur säkerställer vi att det finns oberoende byggnadsrådgivare i framtiden. Var ska dessa utbildas? Frågorna är många och svaren finns av naturliga skäl inte idag. Samtidigt är jag övertygad om att lägre byggkostnader är en av de viktigaste faktorerna för att öka konkurrenskraften inom svenskt lantbruk och ska vi lyckas pressa byggkostnaderna måste kunskapsutvecklingen inom detta område ta fart.

Arkiv

Kategorier